fredag 18 januari 2008

Glömde

Jag glömde ju berätta en sak. När jag skulle prova byxorna jag köpte så skulle jag ta av mig jackan. Drog och drog i dragkedjan men kunde inte fatta varför jag inte fick upp jackan. Tills jag upptäckte att jag drog i dragkedjan till en ficka jag inte visste om att jag hade på den relativt nya jackan. När jag öppnar fickan för att kolla så ligger min försvunna bussremsa där!!! När jag för nån vecka sedan "tappade" den så tröstade dottern mig med att den dyker säkert upp. Men det trodde inte jag eftersom jag tyckte jag letat överallt. Men dottern hade rätt och det var ju bra.

Månadens storhandling

Då var månadens storhandling klar. Vi brukar göra en sån varje månad när pensionen kommer. Det är så skönt att bara behöva släpa mycket vid ett tillfälle. De gångerna åker vi till Coop och shoppar och de övriga handlingarna sker på Willys eller vår lilla närbutik.

Idag hade de 70% rea på alla kläder. Jag hittade ett par jättefina bomullsbyxor att ha hemma. Jag vill helst ha något skönt med midjeresår när jag går hemma och slappar. Tidigare i veckan fick jag lov att kasta mina favvobyxor för de hade formligen fallit samman i trasor. De köpte jag på marknaden i Warsawa för ett antal år sedan så de ha gjort sitt. Känner mig nöjd med dagens byxköp, 60:- får man inte säga något om. Det blev även fyra böcker för en hundring. Men nu måste jag nog ge mig på bokfronten för ett tag. Har en hel hög med oläst. Fast rätt som det är så kommer ju bokrean.

Nu får det bli något snabblagat och lättätet. Sedan blir det På spåret och Criminal minds. Sambon ska få en efterlängtad semla till fikat. Jag tar naturligtvis en jag också, men enbart för sällskaps skull........:-)))

torsdag 17 januari 2008

Som vanligt igen

Idag har vattengympan börjat igen. Nu börjar det nya året bli som det gamla året. Alla gamla vanliga aktiviteter tar vid. Min kropp längtade verkligen efter bassängträningen. Musklerna hade börjat dra ihop sig både här och där, men nu ska de töjas ut igen.

Tidigare idag så klippte jag till tyger till nya burkar. De här ska bli svartvita med lila innertyg. Jag tror det blir snyggt. Medan jag höll på med det så sög jag på en riktigt god karamell. Alltså inte en godiskaramell utan en komplimangkaramell. Igår, när mina väninnor var här så tittade de på en del av mina alster som jag hade kvar hemma. De har ju vetat vad jag pysslat med, men det har nog aldrig blivit av att jag visat upp det ordentligt. Så när sakerna vandrar runt och beskådas så säger M, väldigt förvånat: "Men Cicki, du är ju jätteduktigt på att sy." Jag blev rätt förvånad och svarade: "Visste du inte det?" Hon förklarade att hon visste ju att jag sydde mycket, men hade inte reflekterat mer över det. Nu när hon fick se med egna ögon så slog det henne att det var väldigt fina och välsydda saker. Komplimangen värmde extra mycket eftersom M själv är väldigt duktig på att sy.

Ibland kan det uppstå sådana där märkliga situationer. För många år sedan när jag var väldigt aktiv i handikappförbundet som vi tillhörde på grund av sonen. Jag hade börjat så smått i hemmaföreningen men blev med åren mer och mer aktiv på förbundsnivå, det vill säga på riksplanet. Till slut blev jag tillfrågad om jag ville bli ordförande för en av sektionerna på riksnivå. Det innebar att vi jobbade övergripande med viss verksamhet till de mindre lokala föreningarna. Det innebar även mycket mediakontakter och lobbyingverksamhet mot politiker och andra beslutsfattare. Det var ett oerhört stimulerande arbete och det passade mig som handen i handsken. Efter några år så var det en träff där jag skulle hyllas av någon anledning. Då fick jag en annan sån där knepig, men glädjande komplimang. Det var I som stod upp och talade och sa: När jag lärde känna dig, Cicki, och hörde att du skulle bli ordförande så blev jag skeptisk. Jag tyckte du var så flamsig. Men nu inser jag att man kan vara seriös och flamsig på samma gång." Den komplimangen värmde också. Hon hade prickat in mig direkt, eftersom jag kan ha kul och njuta vid rätt tillfällen och vara väldigt seriös när det behövs. Tills saken hör att jag hade uppdraget i nio år, och då gick jag vidare till andra viktiga förtroendeuppdrag, så fullt så flamsig var jag kanske ändå inte.

onsdag 16 januari 2008

Glassmumsigt

När vi var på Willys och handlade idag så sålde de ut ½ l GB-glass med vaniljsmak. Tre för en tia. Så vi köpte naturligtvis. Det blev glassmums till fikat ikväll. Det kändes lite enformigt med enbart vaniljglass så jag skalade och tärnade två äpplen, strödde socker och kanel över och körde det hela en kort stund i mikron. Gissa om det blev gott. Mums!

Onsdagsblogg

Nu har mina väninnor varit här på lunch. Det blev så himla gott med min "man tager vad man haver"-paj. Till efterätt blev det kaffe och äppelkaka. Vi har bestämt att det ska inte vara nåt märkvärdigt utan det viktiga är att vi träffas och mår gott tillsammans.
För någon vecka sedan så fick jag ett erbjudande från Bonniers bokklubb i brevlådan. Jag har tidigare bestämt att jag ska inte hoppa på sådana där erbjudanden. Det finns så mycket bra och billiga böcker ändå nu i handeln. Men den här gången kunde jag inte hålla mig. De hade Alvar Aaltos kollektion som jag tror heter Vågen. Det var vas och skål. Det skulle man få, plus två böcker. Allt för sammanlagt 99:- inkl frakt. Eftersom jag älskar vackert glas och jag älskar att läsa så var det enkelt att tacka ja till erbjudandet. I måndags kom paketet. I bokväg hade jag beställt Tyskungen av Camilla Läckberg och Leif G W Perssons senaste. Visst är glasen vackra!

Jag har den här veckan även hunnit göra klart en specialbeställd kasse. Den skulle ha blixtlås samt att jag gjorde en liten extra väska inutit. En väska som är säkrad med ett band, så man kan ha mobil eller plånbok så stöldsäkert som möjligt.







Dragkedja








Extra liten väska som är fastsydd i kanten inuti kassen.

Regn och rusk och tidig morgon

Idag har jag chockat kroppen ordentligt. Klev upp tidigt, tidigt för mig alltså. Redan halv nio ringde klockan. Jag som brukar sova till elva, halv tolv. Varför då detta. Jo, det är min tur att ordna den månatliga tantlunchen. Vi är några tjejer (tanter) som ses en gång i månaden och äter lunch tillsammans och umgås. Vi trivs så bra tillsammans och har mycket kontakt även mellan luncherna.

Jag hade tänkt bjuda på en skink-och broccolipaj, smaksatt med ädelost. Igårkväll när jag skulle förbereda så upptäckte jag att vi inte hade någon broccoli hemma. Det som alltid finns i frysen annars. Det enda jag kom på då var att jag får kliva upp lite tidigare och gå till affären och inhandla detta nödvändiga livsmedel. Men när jag klev upp och såg att regnet stod som spön i backen så tänkte jag om. Nu byter jag ut broccolin mot haricorts verts, frästa champinjoner och fräst challotenlök. Behåller naturligvis skinkan och ädelosten. Hoppas det blir bra.

Nu snabb march mot duschen och sedan mot köksregionen.

söndag 13 januari 2008

Tjugondag knut

Tjugondag knut då dansas julen ut. Så sa man förr. I min barndom då skulle det göras ordentligt. Återigen så var det farmor som stod för att julen dansades ut som sig bör. Det var ringlekar och en långdans runt om i deras stora hus. Farmor ledde dansen, naturligvis. Hon var ju vår general. Det var trappor upp och trappor ner, in på den jättestora vinden och så ner för trappan igen, genom festsalen som fanns för uthyrning, upp för trappen igen tills man anfådd stod i farmor och farfars vardagsrum där granen stod på första parkett. Nu skulle granen kläs av. Farfar tog fram (drag) spelet och underhöll oss medan vi klädde av granen de röda kulorna och det silverglittrande glittret. Det fanns julgranspynt med påklistrade änglar och om man slickade på pyntet så smakade det socker. När granen var naken så skulle den kastas ut genom fönstret. Och medan alla gjorde en jätteraket av fotstamp och handklappningar och tjut så åkte granen ut.

Så gjorde inte sambon och jag. Lugnt och stilla klädde vi av granen, la ner allt pynt i en låda, trasslade upp julgransljusen och placerade det i en särskild låda. Sedan plockade vi ihop granen i en låda för sig att tas fram nästa år igen. Nu blir det vinden nästa.

Jag har slaktat blomsterkorgen vi fått planterat om de växter som fanns i den. Alla juldukar ligger i tvättkorgen och alla röda ljus är undanstoppade. Nu är det det de gamla vanliga färgerna som dominerar.

Men för att behålla lite julstämning så fick de röda gardinerna hänga kvar i köket och en vanlig röd duk lades på köksbordet.