lördag 10 maj 2008

Tunika


De senaste dagarna har jag hållit på att trulat med en tunika. Jag säger trulat, eftersom allt inte gått på räls. Det är sånt som händer ibland. Men nu är den klar och jag är jättenöjd.










Eftersom jag sytt av en stuvbit så räckte inte tyget ända fram, så att säga. Oket fick bli av ett annat tyg. Den där blommiga tygbiten har tidigare varit en festkavaj, som tyvärr drabbats av fukt i garderoben. Ursprungligen var det tyget egentligen ett gardintyg, men man kan sy vansinnigt snygga festkavajer av just gardintyger. Jag har gjort det flera gånger.

Måste bara få visa upp hårflätan också. Jag trodde håret skulle växa mindre när man blev äldre. Åldern har i alla fall inte påverkat min hårväxt, som ni ser. Mellan varven så klipper sambon topparna på mig och skalar då av en rejäl bit. Någon månad senare så märks det inte.

Jag är bakvänd mot alla andra idag. Istället för att vara ute och njuta så sitter jag vid symaskinen och lagar kläder. Det varvar jag med att dammsuga bokhyllorna och alla böcker. Sambon är på kolonilotten tillsammans med kolonilottsägaren. De håller på att bearbeta jorden som legat i träda i massor med år. Det är ingen idé att jag är med där ännu. Men en fika på balkongen får det nog bli i alla fall, innan dagen är slut.

Till min älskade dotter

Idag är det en sån där dag när en del av oss mammor tänker: "Är det verkligen så länge sedan. Jag minns det som igår." Det handlar alltså om min dotters födelsedag. Idag för tjugonio år sedan så låg jag på BB. Fast vid den här tidpunkten hade hon redan hunnit fylla tio timmar. 01.40 föddes hon.

Dottern är mitt andra barn. Sonen hade fötts tre år tidigare under mycket dramatiska former. Han är elva veckor för tidigt född och vi visste inte om han skulle överleva. Men han trotsade alla dåliga odds och visade sig vara en fighter. Så den här graviditeten med dottern hade gått i orons tecken. Men jag hade tur och det fanns en specialistmödravård ganska nära, dit jag fick komma. Under den kritiska delen av graviditeten låg jag inlagd och jag medicinerade i flera månader för att allt skulle gå bra.

Nu var det bara fyra veckor kvar innan vårt barn egentligen skulle ha fötts. Fyra veckor kändes som en kort tid i jämförelse med elva veckor. Dessutom hade min läkare sagt, flera veckor tidigare, att nu vägde mitt barn två kilo. Så den oro jag hade haft, hade äntligen släppt. Nu ville jag bara ha det hela överstökat.

Trots att det var i maj så var det full snöstorm i Stockholm det året. Grannfrun hade blivit tillkallad att sitta barnvakt åt sonen, medan maken körde mig till BB. När vi väl är framme så säger jag åt honom att nu kan han köra hem och avlösa grannfrun. Hon skulle ju upp och jobba dagen efter. Men maken insisterar på att han åtminstone ska följa med mig in. Jag okejar och vi går in. Då säger jag igen åt honom, att nu kan han väl i alla fall åka. Men han vägrar och vill stanna tills jag är inskriven. OK, han får väl det då.

Det kommer en sköterska som skriver in mig och undersöker mig. Då säger jag igen att nu kan väl maken åka hem ändå. Han kan ju komma tillbaka på morgonen. Jag lär inte föda än på många timmar. Det är alltså min egen bedömning och jag tänker hela tiden på barnvakten. Men när sköterskan undersökt mig, så säger hon att det är nog lika bra att han stannar för det här kommer att gå fort.

Och det gjorde det. Bara någon timme efteråt är dottern född. Den natten var vi bara två mammor på hela förlossningen, så jag hade fyra barnmorskor inne med mig. En barnläkare tillkallades, eftersom det trots allt var en prematurförlossning. Han ville stoppa det hela, men jag vägrade. Han ansåg att barnet var för litet, men jag litade på min egen läkare som sagt att barnet vägde över två kilo. Det var ett stort barn i min värld, eftersom sonen vägt 1190 g när han föddes. När jag nu vägrade så svarade läkaren att då fick jag föda på eget ansvar. Han tog sin hand ifrån mig!

Så jag födde, på eget ansvar, en dotter som vägde 2640 g. Maken grät och kysste mig om och om igen och tackade mig för att jag givit honom en frisk dotter. Själv var jag jättelycklig över att det hela var över och att allt gått bra. Samt att det var en tös. Nu hade jag gjort mitt. Vi hade en av varje sort.

Även denna gång hamnade jag på BB-avdelningen utan ett barn vid min sida. Men denna gången var det inte jobbigt. Det var det gången innan. Då var det fruktansvärt och jag skrev ut mig själv efter två dagar. Nu njöt jag av att få ligga på BB och vila upp mig. Dottern fanns på prematuravdelningen, men hade bara behövt ligga i kuvös de första timmarna för observation. Vi stannade i nio dagar för jag vägrade att än en gång åka hem utan att få ta ett barn med mig hem. Det var lite för tidigt egentligen för dotterns del, men barnläkaren som hade ansvaret för henne tyckte det var OK. Jag hade ju varit med om det tidigare så jag visste vad som gällde. Dessutom så sa han så här: "Du är som jag, rödhårig och envis, så jag vet att du kommer att klara det." Och dottern var en fighter så visst gick allt bra.

Hon är fortfarande en fighter. I juni tar hon sin socionomexamen som hon kommer att klara med glans. Gissa om jag är en stolt mamma.

torsdag 8 maj 2008

Tävling

Jag är med och tävlar om Amanda Jensens debutalbum. Det gör jag hos Pelles personliga. Tävlingen håller på fram tills på måndag kväll, den 12/5.

Varför jag bör vinna? Naturligtvis för att jag gillar Amanda. Behöver man säga mer? Hon var min favorit under hela Idolvandringen. Det var bara klockrent. Som en gammal bluesfantast så kan man inte bli annat än kär i denna röst. Har väntat på att albumet ska släppas. Jag måste bara få vinna den.

onsdag 7 maj 2008

Kolla in det här

Nu är jag alldeles pirrig av lycka. Min blogg är med som tips på hem-och livstidsbloggen Härligheter på Metrobloggen. Å vad det är kul när andra gillar det man gör. Här hittar ni inlägget. Ulrica kontaktade mig tidigare idag och undrade och om fick skriva om min blogg och låna bilder från den. Det kan man ju inte säga nej till.....:-) Å så glad jag är nu.

Förvirrad mamma

Jag pratade med dottern i telefon igår. Hon är inne i slutskedet av sina studier så det blev lite snack runt det. Så berättade hon att S (pojkvännen) skulle komma upp till hennes studieort i helgen så hon skulle köpa en engångsgrill så de kunde grilla lite. "Det är ju någon som fyller år på lördag", sa hon och skrattade. "Å", säger då den förvirrade mamma, "fyller S år?" Dottern svarar med ett skratt, "Nej, det är din dotter som fyller." Tablå

tisdag 6 maj 2008

Fönstertvätt

Nu har jag varit duktig och tvättat fönstret i sovrummet. Jag sydde nya gardiner igår som jag satt upp nu. Så här blev det. Nu ska jag vila en stund och sedan rota bland mina tyger få se vad det kan bli av det. Det kanske lutar åt en tunika till mig själv. Vi får väl se.

måndag 5 maj 2008

Glädjande besked

Idag var det en kund som fick väskan hon köpt. Hon blev så nöjd med den att hon betalade in lite extra pengar. Sådana köpare vill jag ha många av.......:-)

söndag 4 maj 2008

Sjömansäck

Nu har jag sytt en väska, modell sjömanssäck. En praktisk modell som rymmer mycket utan att se klumpig ut. Som de flesta av mina väskor så är även denna sydd helt i bomull. Fodrad med en ljus offwhite lakansväv.


En ficka invändigt och en påsydd ficka utvändigt som stängs med en tryckknapp.





Den går även att bära som ryggsäck.
Kanske lämplig som skolväska?