lördag 9 augusti 2008

Små citroner gula

För några veckor sedan var jag på en loppis och hittade det är tyget. Då var det gardiner och nu är det en väska. Det är ett 70-talstyg i bomull. Invändigt är väskan fodrad med en tunnare linneväv i offwhite.

Det finns två stora fickor invändigt plus en mobilficka. De är sydda av citrontyget.

Handtagen går enkelt att ta bort om man behöver tvätta väskan.



En lite närmare bild på tyget.

Väskan äar 57 cm som bredast och 36 cm på höjden.

torsdag 7 augusti 2008

Mer burkar

Här är ett set nya burkar. Det svarta tyget är en blandning av bomull och polyester. Det vinröda är en grov linneväv av mycket hög kvalitet.

onsdag 6 augusti 2008

När jag var barn...

Hittade en kul grej hos Karriärmamman. Hon har listat hur det var är hon var barn. Så jag stjäl vilt och kommenterar det som gäller min generation.

...fanns inte internet
....skickade folk handskrivna brev till varandra
....fanns inte sms, mms eller Mp3
....spelade man in de senaste hitsen från Tio i topp och spelade upp dem på rullbandspelare
....fanns LP-skivor och rullband man fick spela in själv på
....fanns bara en radiokanal från början, så när P2 kom fick man dra ut radiogrammofonen mitt på golvet för att det inte skulle skrapa. Det var Kvällstoppen med Kersi Adams-Ray som gällde
....skrev man sin uppsats i 9:an för hand först med blyerts och sedan omskrivet med resorvoarpenna som lämnade bläckfläckar. Skrev man fel fick man skriva om
....var TV inte så vanlig i hemmen. När det kom så var Hylands hörna det häftigaste som fanns på lördagar. Då var det svartvit tv och endas en kanal som gällde
....snabbmat var inte uppfunnet än, glass och läsk var lyxartiklar
....barnprogram på TV hette Andy Pandy
....videoapparaten var inte uppfunnen än
....telefonerna var av svart bakelit och satt fast i väggen
.... fanns det telefonkiosker som man kunde ringa ifrån
....åkte man båt mellan Sverige och Danmark
....datorer hade uppfunnits men var stora som hus och mycket sällsynta
....ingen hade ännu gått på månen utan det häftigaste var den ryska hunden Laika som snurrade i en satellit runt jorden

När jag var ung var det också så att allt hände på en gång. Vi var den första riktiga tonårsgenerationen med rock, Beatles, mods, hippie och andra tonårsrevolter. En del av oss har ännu inte vuxit upp utan revolterar fortfarande....:-)

Kommer någon på nåt mer så fyll gärna på.

Hårskryt

Måste få skryta lite om mitt hår. Fortfarande växer det så det knakar. Jag har aldrig haft tjocka hårstrån, men däremot många, enligt mina hårfrissor, som jag haft genom tiderna. Det har jag fortfarande. Och ännu inte ett enda grått hårstrå kan jag skymta.

När jag var liten så klippte mamma mig och sparde några hårtussar. De har jag kvar i en liten näverburk. När jag var arton så klippte jag av mig mitt långa hår och skickade iväg det så de fick göra en postisch av det, dvs löshår av mitt eget hår. Den har jag kvar. Den ligger upprullad på spolar i mitt nattygsbord.

Igår klippte sambon mig för håret hade blivit så slitet i topparna. Då kunde jag inte låta bli annat än att jämföra. Det har fortfarande samma färg som både när jag var liten och när jag var arton. Det känns rätt otroligt.

Denna hårfärg som jag gråtit så många tårar över när jag gick i skolan. Född av två rödhåriga föräldrar, så är det ju självklart vad jag har för hårfärg. Det fick man lida för när man var barn. Jag hatar fortfarande ordet "rödtott". Eller så fick man höra att det brann i huvudet på en. När jag sedan kom upp i övre tonåren så insåg jag vilket skatt det var att vara äkta rödhårig. Idag är jag fortfarande stolt över det. Så här på sommaren när det blir lite solblekt så skimrar det som rött guld.

Även min farmor var rödhårig. Hon var också så stolt över sitt röda hår. Hon var nästan åttio innan färgen ändrades. Och då blev hon inte grå. Hon blev så där vackert vit i håret. Jag hoppas det blir likadant för mig.

En gång hippie, alltid hippie

Ni har väl sett reklamfilmen om pensionssparande, där det är en kvinna som spelar gitarr och sjunger: "Girls just wanna have fun". Man får följa henne och se henne åldras medan hon fortsätter att sjunga om att tjejer bara vill ha kul.

Tillhör man hippiegenerationen så känner man ju direkt igen sig. I alla fall gör jag det. Till och med det långa raka håret finns kvar utan så mycket som ett grått hårstrå i det. Det är ju därför jag har så svårt att förstå att jag ska fylla sextio nästa år. Jag vill ju fortfarande ha kul! Nu har jag ju aldrig lyckats lära mig spela gitarr även om både bror och sambo kämpat med att försöka lära mig. (För korta fingrar och för långa naglar) Men jag får väl hänga synten på magen och gå så där barfota i gräset och sjunga om att jag vill ha kul. It´s my cup of tea.

tisdag 5 augusti 2008

Surkärring på G

Eftersom jag jobbat i butik i nästan hela mitt liv så brukar jag för det mesta vara en snäll och förstående konsument. Men idag härsknade jag till ordentligt. Vi skulle kompletteringshandla en del på Willys. När man går in i butiken så hamnar man först på frukt och grönt. Där skulle vi bland annat ha nektariner och plommon som var annonserat för tolv kronor kilot. Allt var slut utom några halvruttna nektariner. Det kunde jag ta, eftersom jag vet hur svårt det är med beställning av färskvaror. Vidare så fick vi tag på både fil och flingor och ska gå vidare till pastahyllan. Det var helt vanliga Kungsörnens Idealmakaroner jag ville ha. Det var rent på hyllorna. Det enda som fanns i pastaväg var såna där oätliga, billiga pastor som kokar sönder och blir alldeles klibbiga. Nu började jag bli något irriterad, men fortfarande på ett hanterbart stadium. Vi ska även passa på att köpa Pangasiusfiléer som de annonserar för ett bra pris. Denna underbart goda ljuvliga fisk som bara måste få finnas hemma i frysen. Renrakat även där.

Nu stegar vi mot kassan och jag planerar att säga till om allt vi blev utan. Fortfarande ska jag snällt och vänligt säga till kassörskan. Vilket jag också gör. Och blir avsnäst så det bara stänker om det. Jag får veta att folk handlar så mycket så varorna tar slut därför. Nu härksnar jag till och svarar att då får man väl beställa hem mer. Det gör de också, svarar kassörskan mig snäsigt med ett tonfall som hos en trotsig tonåring. Hon var även i den åldersklassen. Vi kastar ord mellan oss och till slut vill jag veta vad hon heter. Hon vill veta varför jag vill veta det och jag upplyser henne om att jag ska ta ett snack med butikschefen om hur jag blivit bemött. Hon vägrar att tala om det och kallar till sig en annan kassörska. Kassörska ett går därifrån medan stackars kassörska två får sätta sig. Jag frågar även henne vad hennes kollega heter, men hon vill inte berätta det.

Jag blev i alla fall trevligt bemött av kassörska två. Kassörska tre har tydligen hört alltihop för hon kommer med en korg nektariner och erbjuder mig att få köpa dem. Då kunde jag inte vara arg längre och jag tackade dem för att de i alla fall varit trevliga.

I fortsättningen lär det väl gå ut en varning om inkommande surkärring varje gång jag visar mig på Willys. Det är smällar man får ta. Men var lugn för att jag kommer att gå vidare med det här. Efter fyrtio år i branchen så vet jag hur man bemöter en kund oavsett om man är trött, har PMS eller nåt annat. Det tar lång tid att bygga upp en fin renomme, men den kan spolieras på fem minuter av ett grinig affärsbiträde.

måndag 4 augusti 2008

Nya burkar och tyger


Nu har jag sytt klart några nya burkar. Det är lite mer höstliknande färger nu. Både inner-och yttertyg är i kraftig bomullsväv.

Jag har uppdaterat hemsidan med de här och lite annat som jag inte hunnit lagt in tidigare.

Jag var ner en sväng till tygaffären idag. Jag skulle ha svart bomullsväv men det hade varit semesterstängt på fabriken så jag fick åka hem igen utan svart tyg. Men inte åkte jag hem tomhänt inte. I stuvlådan hittade jag två stora stuvar med detta vansinnigt snygga tyg. Det är design Björk-Forth för Almedal. Har köpt tyg av den designern tidigare och älskar deras lek med färger. Detta är väldigt Marrimekko-inspirerat. Jag ser kuddar framför mig av det här tyget. Kanske någon ser något annat.