torsdag 16 december 2010

Off igen

Nu blir det lite bloggpaus här igen. Det är det ena påslaget efter det andra och jag känner att jag orkar inte mycket mer just nu. Jag orkar inte heller läsa så mycket bloggar. Det blir lite här och där. Jag hoppas ni ursäktar. Jag kommer tillbaka så småningom, för trots allt så behöver jag er, där ute i bloggrymden, mer än vad ni anar.

tisdag 14 december 2010

Läkarbesök och loppis

Nu har vi varit på smärtrehab. Det gav inte så mycket. Läkaren tyckte att vi skulle avvakta med FK tills den sista utredningen är klar. Det har ju tillkommit en sådan för sambon. Han har utnyttjat vårdgarantin så vi fick veta idag att han står på en väntelista, men vi vet inte när det blir av. Förhoppningsvis i januari, om han har tur. Före det är det tydligen inte så stor idé att göra något åt FK. Så det här besöket idag kändes rätt onödigt. Sambon och läkaren ska ha ett telefonmöte i slutet av januari får se vad som hänt tills dess.

Vi fick däremot riktiga förmaningar från henne att vi måste börjar röra mer på oss, bägge två. Så det är väl bara att lyda det rådet. Vi har ju bägge två svårt för att komma oss för med att komma ut och promenera. Det får bli skärpning på den punkten. Så länge vi hade hundarna var man ju tvungen att gå ut flera gånger om dagen. Undrar om Elvis vill bli kissad och bajsad utomhus? Tror inte det.......:-)

Sedan var vi på loppis. Vi hade bestämt att vi skulle kosta på oss varsin hundring. Jag hade varit ordentlig och skrivit upp titlarna på de Patricia Cornwell som jag har så jag inte skulle köpa några dubbletter. Jo hejsan, vad det gick bra. Jag köpte två och när jag kom hem så hittade jag just de två på ett annat ställe i bokhyllan. Pengar som jag kunde köpt andra böcker för. Nåja, det blev även en Kajsa Ingemarsson och två Ian Rankin. Jag hittade även en ytterkruka i ett speciellt mönster som jag börjat samla på och en julkruka som jag ska sätta hyacinter i. Sambon la sin hundring enbart på olika musik-och historieböcker.

Men gissa om jag grämer mig över min egen klantighet, att köpa dubbletter. Skit också!

måndag 13 december 2010

Allt är OK igen

Tack för tumhållningar. Det hjälpte. Nu har jag beställt en ny packning. Det blir totalt med frakt och allt 150:-. Det överlever till och med vår ekonomi, även om jag gärna gjort något roligare för de pengarna. Leverans inom 1-3 dagar.

Jag brukar ofta tänka på hur tanklös jag var med pengar förr. Inte så att jag förköpte mig eller slarvade bort dem. Men jag behövde inte tänka så mycket på vad saker och ting kostade. Såg jag en snygg jumper eller blus i ett fönster, så köpte jag den. Om den inte drog i väg alldeles för mycket, vill säga. Fick jag lust att köpa ett par nya örhängen eller ett nytt nagellack så gjorde jag det. Ekonomin i mitt gifta liv såg ut så. Vi var inte skitrika men vi hade rätt gott ställt ändå.

Det är "tur" att min uppväxt präglats av dålig ekonomi, så när jag hamnade i det igen så har det inte varit någon stor katastrof att ställa om sig. Det var bara att kliva några steg bakåt och ta vara på de kunskaper som mamma gav om hur man lever billigt. De kunskaperna har vi nytta av nu.

Men jag skulle ljuga om jag inte erkände att visst längtar jag tillbaka till ett ekonomiskt friare liv. Så är det!

söndag 12 december 2010

Den där Murphy

Ibland blir jag så trött på allt. Det känns som att man aldrig får vara riktigt glad.

Jag har sålt ganska bra de sista veckorna, så vi bestämde härom dagen att vi skulle unna oss en egen julklapp. Vi skulle gå på loppis och shoppa för varsin hundring. Det skulle vara vår julklapp hade vi tänkt oss. Resten av sypengarna skulle vi betala av skulden på Ica-kortet med. Plus att jag behöver köpa en del material som börjar ta slut.

Men så tyckte inte Murphy att vi skulle få göra. Idag bakade jag linfröbullar. Då går hushållsassistenten sönder. Det är packningen som sitter i botten på degskålen, där man fäster degkroken. Den packningen har gått sönder. Nu hoppas jag att man kan köpa bara en packning. För 8-10 år sedan bytte vi hela degkroksfästet. Då gick det på fem-sexhundra kronor. Vad det kostar idag vågar jag inte ens tänka på. Maskinen är mer än trettio år gammal, men fungerar för övrigt hur bra som helst. Modellen tillverkas fortfarande så det är inget problem att köpa reservdelar. Det är kostnaden som jag är rädd för.

Nu har sambon dragit ihop det hela provisoriskt eftersom jag måste baka vörtbröd imorgon. Jag ska ringa till Elkedjan och höra om de kan ge mig ett pris på en packning. Håll tummarna att det inte blir för dyrt utan att vi fortfarande kan unna oss ett loppisbesök.

Både brödlös och skolös

Jag har sett på Sex and the city, långfilmen, ikväll. När filmen var slut så kände jag nästan sorg över att aldrig mer få ha vackra högklackade skor på mig. Det är något jag verkligen saknar. Jag älskar verkligen vackra skor och speciellt höga klackar. Jag hade inga som helst svårigheter att gå i dem, hur höga de än var.

Skulle jag sätta på mig något sådant idag, skulle jag ha värk i fötterna efter fem minuter. Även om jag satt still på en stol! Ibland kan jag känna att det värsta med fibron är just det där med skorna. Jag har numera gjort mig av med de flesta. Ett par klarade jag däremot inte av att ta bort. Det är ett par underbart vackra svarta lackskor. Det händer att jag tar fram dem ibland och riktigt längtar.

Visst är jag en fånig gammal stolla........:-)