lördag 30 juni 2012

Surdegsbagerskans öden och äventyr

För ett tag sedan så beskrev jag ett surdegsbak där degen blev alldeles för hård och oformlig. Idag skulle jag baka ett nytt surdegsbröd. Jag hade sett Leila baka det och blev så sugen. Det var med valnötter och äpplen i. Den här gången blev degen alldeles för lös.

Där man ser Leila vika och knåda sin limpa med ett glatt leende, så får man byta ut den bilden mot mig, svärande och ösande min deg med spade och slev för att få över den på plåten. Nåt blev fel!

Men eftersom den hårda och torra degen blev en god brödbulle så tänker jag, med mitt positiva sinne, att det här brödet blir säkert också jättegott.

Leopardkuddar

 För ett tag sedan så fick jag ett mail från en bloggvän. Hon undrade om jag hade något leopardmönstrat tyg hemma. Hennes dotter önskade sig något av ett sådant tyg. Vad hon önskade sig visste hon inte. Bara att det skulle vara leopardmönstrat.

Nu hade jag inget hemma, men jag lovade att hålla ögonen öppna när jag var på någon tygaffär. En dag hände det. En bit leopardmönstrad fuskpäls låg i en stuvlåda. Jag ringde upp min blogg vän och undrade om
det fortfarande var aktuellt. Det var det. Vännens dotter bestämde sig för att hon ville ha två kuddar.

Nu är de klara. Jag kan själv tycka att kuddar i fuskpäls måste vara oerhört mysigt att gosa med. Hoppas vännens dotter tycker samma sak.

fredag 29 juni 2012

Loppisrunda

Nu har dottern med make åkt hem igen. Det blev ett kort och intensivt besök. Mycket trevligt med spännande samtal och roligt kortspel. Så som det brukar vara när vi ses. Nästa gång vi ses är när vi åker upp i augusti. Nästa "unge" som kommer på besök är sonen och när han åker hem kommer bonussonen med familj från Danmark. Sommaren är verkligen fulltecknad.

I onsdags bestämde vi oss för en loppisrunda. Vår vanliga loppis har stängt på onsdagar under sommaren, så vi tänkte att vi är lite äventyrliga och åker tills vi hittar något spännande. Vi bestämde oss för att åka ner mot Åkers Styckebruk och Stallarholmen. Sagt och gjort så packade vi även med oss en fikakorg.

Först stannade vi till i Turinge för att kolla om Fattigstugan var öppen. Den hade tydligen slagit igen för där stod en Till salu-skylt. Kanske skulle vi köpt den istället? Nästa stopp blev vid Qvartinge Antik, men de  hade bara öppet på helgerna.

Så vi fortsatte. I Åkers Styckebruk kammade vi noll, likaså i Stallarholmen. Trots att vi körde på småvägarna hittade vi inget. Till slut hamnade vi i Strängnäs. Där hittade vi äntligen en öppen loppis. Den var verkligen fin. Tyvärr blev vi lite stressade av att de snart skulle stänga så det blev inte mycket handlat. Dottern köpte en liten katt i glas. De hade inget märkvärdigt i tygväg, men glas-och porslinshyllorna var fyllda med fina saker. När vi svängde runt lite i Strängnäs så såg vi fler loppisar som vi kände att vi vill besöka vid tillfälle. Så en sväng dit blir det säkert en gång till under sommaren.

Nu är vi som sagt var ensamma i några veckor. Då ska jag sy några beställningar och hinner jag så blir det även något för hemsidan. Vi får se vad kommande veckor för med sig för något.

onsdag 27 juni 2012

Dotter på plats

Nu är dotter med make på plats hos oss. Vi hämtade dem på Arlanda inatt. Än en gång blev det ett äventyr att köra Essingeleden. Det var vägarbeten överallt och vi blev sittandes i olika köer. De la ny asfalt här och där, det målades streck på en del ställen samt att broskarven vid Fredhällstunneln tydligen inte var färdiglagad. Det hade vi trott att den var.  Det var rätt stressande när vi visste att vi hade en tid att passa. Dessutom hamnade vi i en åskskur som hette duga. Då vågade vi bara krypa fram i sakta mak. Det var  som en blöt vägg framför bilen.

Jag säger bara en sak, hur klarade man sig innan mobiltelefonerna blev var mans egendom. Nu kunde vi enkelt meddela att vi var försenade. Nu blev det inte så farligt ändå eftersom det tog tid för dem att gå genom passkontroll och att få bagaget. Så de behövde bara vänta fem minuter innan vi var på plats.

Nu sitter jag här för mig själv och smyger runt lite tyst. Alla sover utom jag. De är trötta, de stackarna. Det är jobbigt med semester......:-)

måndag 25 juni 2012

Bitter gråt

Idag har jag gråtit ett antal tårar över detta fat. Jag har blivit så dålig i händerna att jag lätt tappar saker. Eftersom jag är medveten om det, så har jag fått vissa vanor. Det är tvåhandsfattning när jag ska bära något. Och när jag ska diska mina glas-och keramiksaker så ställer jag ner dem i diskhon och diskar av dem där.

Nu gjorde jag inte så med det här fatet. Jag höll det över diskhon och sköljde av det under kranen. Då gled det ur händerna och gick sönder. Jag skrek rätt ut och började gråta. Det här fatet betyder som mycket för mig. Det är inte bara det att det är vackert. Jag har även fler saker av samma konstnär, en oljelampa och en bordslampa. Dessa saker har jag fått av den bästa chef jag haft under alla mina yrkesverksamma år. Dessutom är det rätt värdefullt. Det är signerat och numrerat. Tyvärr har jag aldrig lyckats urskilja namnteckningen så jag har noll koll på konstnären. Men det saknar betydelse. Jag har bara tyckt så mycket om fatet för att det är så vackert.

Sedan kan jag bli störd över mig själv som gråter över ett glasfat. Jag brukar inte bry mig så mycket om prylar. Men det här brydde jag mig om.

Nu vet jag att det sitter ett antal kreativa människor som läser min blogg. Har ni något förslag på vad jag skulle kunna göra med fatet nu? Jag känner att jag är inte beredd att kasta det. Inte än i alla fall. Det går inte att laga för det är alldeles för mycket små bitar som slagits ur. Så jag mottar gärna andra idéer om hur fatet ska få leva vidare.

Fönstertvätt

Idag när jag plockat ner köksgardinerna, plockat bort blommor och förberett fönstret för tvätt, så öppnade sig himlen och det fullständigt vräkte ner. Nu hade jag ju bestämt mig för fönstertvätt och dessutom hade jag fågelskit på det så att ändra planerna var inte att tänka på. Så jag satte mig vid datorn och spelade lite fåniga spel och väntade på att regnet skulle ge sig.

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, heter det ju. Min väntan gav resultat. Till slut så var regnet över och fönstertvätten kunde börja. Det gick med ett huj. Oj vad vi hann mycket idag. Nu är köksfönstret och vardagsrumsfönstren tvättade. Allt enligt planerna. De andra fönstren får vänta. Blommor är duschade och uppfräschade, nya gardiner är strukna och uppsatta. Dessutom hann vi med en massa annat också. Köksgolvet är dammsuget och avtorkat, likaså i vardagsrummet. Prydnadssaker är diskade och dammtorkade. En del i alla fall.

Imorgon ska vi fästa upp gullrankan som växer över alla bräddar. Det ska upp rena draperier i vardagsrumsöppningen och det ska dammtorkas, dammsugas och torkas golv lite till. Vi ligger en hel dag före i planeringen. Det är inte fel.

Mitt uppe i allt detta ska jag baka surdegsciabatta. Fast de sköter sig mest själv, med långa jästider och minimalt kroppsarbete. Det ska bjudas på gofika på natten när de kommer. Eller fika och fika, gravad lax på ciabatta ska det bli. Låter gott, va?

Apropå gott, så åt vi gott ikväll. Hemlagad pizza på färska råvaror och med mozzarella. Det är andra gången vi gör just den här sorten och den är supergod. Men inte speciellt billig. Nästan lika dyr som köppizza, fast dubbelt så god.

söndag 24 juni 2012

Min nya tunika

Här kommer en bild på min nya tunika, blus eller vad jag ska kalla den. Tyget fick jag av Ali som han köpte när han var i Ghana. Jag har dessutom fodrat den. Det kanske var onödigt mycket jobb med den. Men samtidigt var det skönt när jag hade den idag.

Jag funderar på att sy en rak kjol till också. Jag fick nämligen drygt 5 meter så det är mycket tyg kvar. Plus att jag har en tygpacke till som jag fått av honom. Jag får se vad det blir av det.

Nu har jag i alla fall sytt färdigt för den här gången. Nu ska jag tvätta fönster och städa så det är fint när dottern med man kommer på tisdag.